Psalmer ur askan

Än mer överraskande var det att det sedan kom även melodier till dessa texter, för musik hade jag definitivt inte skrivit innan. När min dotter Lovisa Samuelsson, musiker och artist, i maj 2019 skulle spela in ett nytt album i Stockholm bokade hon helt enkelt en extra dag i studion när hennes medmusiker ändå var på plats. Två av mina tidiga psalmer, Bön i modlöshetens tid och Kom, stilla spelades in då.


Lite senare fick jag ett stipendium från Anders Frostensson-stiftelsen och antogs till deras tvååriga psalmskrivarutbildning. Under dessa år (2020 - 2022) fick jag utmana mig i såväl textinnehåll – t ex vilken gudsbild jag förmedlar – samt utveckla formen och samspelet mellan text och musik.


Ett fonogramstöd från Kulturrådet 2021 gjorde det möjligt att spela in ytterligare sju psalmer.


Att skriva psalmer är att skriva i en tradition där så gott som alla viktiga teman i den mänskliga existensen redan finns formulerade. Inför detta faktum känner jag en stor ödmjukhet. Oavsett om man är troende eller ej finns det för de flesta av oss psalmer som berör på djupet, för att de funnits med under viktiga stunder i livet. Men som all musik förnyas även psalmer, för att vara möjliga för fler att identifiera sig med, både vad gäller innehåll och tonspråk.


Min ambition är att dessa psalmer ska vara öppna för såväl tro som för tvivel och frågor. Musikaliskt är idén att de ska ha en form som gör dem möjliga att sjungas i en församling under en gudstjänst samtidigt som inspelningarna ges en friare form, någonstans i gränslandet mellan, psalm, visa och jazz.



Omslag: Aska - Elisabeth Borg, konstnär