Karen Blixen
"Att älska sitt öde villkorslöst" – Karen Blixens brev från åren i Afrika.
Den 14 januari 1914 landstiger Karen Dinesen i Mombasa, British East Africa. Hon är då 29 år gammal, och redan samma dags vigs hon med sin svenske syssling Bror, blir Karen Blixen samt baronessa. Paret bosätter sig utanför Nairobi, vid foten av Ngong Hills.
Hon kommer att stanna där i 17 år, innan hon till slut måste ge upp. Då är hon skild, hennes älskare Denys Finch-Hatton har just omkommit i en flygolycka och hennes kaffefarm har sålts på exekutiv auktion. 46 år gammal flyttar hon hem till mamma i Danmark. Hon har ännu inte debuterat som skönlitterär författare.
Karen Blixen står under sina Afrikaår i skärningspunkten för så många olika krafter: 7 000 kilometer från sin familj, samtidigt som hon på olika sätt försöker förena dessa två olika världar. Å ena sidan representant för den koloniala ordningen, å andra sidan kvinna som helst bör utöva sin makt enbart ”som värdinna och väninna”. I sina egna ögon de svarta arbetarnas välgörare men samtidigt illusionslös när hon betraktar de vitas inverkan på den afrikanska kulturen. Som frånskild kvinna har hon lyckats rädda både linneskåp och titel, men hon talar också om sina tidigare livsval som ”prostitution”.
Under dessa 17 år skriver hon brev hem till familjen – regelbundna söndagsbrev till modern och totalt självutlämnande brev till brodern.
2013 gavs den kompletta samlingen av breven ut, närmare 2000 sidor. Här får vi ta del av Karen Blixens praktiska bestyr, hennes känsloliv och de samtida idédebatterna när vi förflyttas tillbaka till det koloniala Kenya.
Själv bodde jag i Kenya 2009 - 2011, inte långt från Karen Blixens farm där boningshuset nu är museum.Besöken dit blev många och även början på min fascination för hennes liv och litteratur.
Lyssna på Karen Blixens fantastiska brev under denna föreläsning! Ibland poetiska, ofta humoristiska, alltid skarpsynta.
Selma Lagerlöf
”Den orubbliga tron på mig själv” – Selma Lagerlöfs brev om livet, kärleken och litteraturen.
På Kungliga biblioteket i Stockholm finns närmare 70 hyllmeter samlade manuskript, pressklipp, fotografier och brev med anknytning till Selma Lagerlöf. Av breven är de flesta sådana som skrivits till författaren, men det finns också en stor samling brev som hon själv har skrivit och som senare samlats in och publicerats i fem olika utgåvor. Mest uppmärksamhet har breven till Sophie Elkan respektive Valborg Olander väckt, eftersom Selma Lagerlöf i sitt testamente slog fast att dessa fick publiceras först 1990, dvs 50 år efter hennes död.
Här fick läsarna möta en helt annan Selma än den som hittills varit känd; en mycket medveten författare som diskuterar motiv och form, som plöjer samtida litteratur och förkovrar sig genom fackböcker. En älskande som vet att hennes omvärld ännu inte kan tåla att det är kvinnor hon håller av, och som försöker rida ut egna och andras känslostormar. En yrkeskvinna som blir förmögen på sin verksamhet och som därmed kan förverkliga en livsdröm att köpa tillbaka sitt barndomshem.
Selma Lagerlöf blev den första svenska och den första kvinnliga nobelpristagaren samt den första kvinnan i Svenska akademien. Detta efter att ha skapat romanfigurer som exempelvis Gösta Berling, Nils Holgersson eller Jan i Skrolycka, vilka nu alla ingår i ett kollektivt svenskt medvetande. Med dessa utmärkelser och framgångar fick hon redan under sin livstid en unik position som nationalskald, även om dåtidens bild av henne som sagoberätterska var gravt begränsande och felaktig.
Under denna föreläsning låter vi Selma själv komma till tals genom sina brev. Vi följer henne från det att hon är en ung flicka som skriver till sin guvernant, ända tills hon 81 år gammal skriver det sista brevet till sin livskamrat. Det är oavbrutet fascinerande.
Joe Hill
"Jag är en världsmedborgare och jag föddes på en planet som kallas Jorden" – Om Joe Hills liv, död och verk.
1902 lämnade den unge Joel Emanuel Hägglund Sverige för att, liksom så många andra svenskar under denna tid, söka lyckan i Amerika. 1915, bara ett drygt decennium senare, arkebuserades han i Salt Lake City, dömd för ett rånmord på en specerihandlare och dennes son – själv offer för vad de flesta beskriver som ett justitiemord. Då var han redan känd som facklig aktivist och sångförfattare under namnet Joe Hill. Hans satiriska texter, ofta till samtida populära melodier, spreds över den amerikanska kontinenten.
Avrättningen gjorde honom till myt och legend; romaner, teaterpjäser, dikter, sånger och doktorsavhandlingar har sedan dess skrivits om hans öde. Men vem var han, vad hände egentligen i USA och vad är det som gör att varje epok tycks tolka sin egen samtid utifrån hans historia? Eller är det snarare hans liv som omtolkas med varje ny tid?
2015 var det hundra år sedan avrättningen och Joe Hill uppmärksammades på många platser i världen. Eftersom Joe Hill också var min farfars bror blev jag detta år tillsammans med min bror och min dotter inbjuden till en minnesdag och minnekonsert i Salt Lake City.
Under den här föreläsningen tar jag med er på en resa från Gävle via Göteborg till Salt Lake City, en resa som börjar 1902 och som slutar först 2015.
Föreläsningen kan med fördel hållas i samband med en visning av Bo Widerbergs film Joe Hill, som kom ut på DVD i november 2016, men kan naturligtvis också ges separat.